Världen utan sjukdommar, skriven år 2009

Världen utan sjukdomar. säg inget, jag skrev den som 8:åring och fyller snart 11 sså jag skriver inte så nu.


Det var en gång en flicka som hade en sjuk mamma. Mamman blev bara sjukare för varje dag som gick.
Flickan var så ledsen, hon gick iväg till skogen och bad till gud att inga sjukdomar finns mer.
Gud hissade upp flickan i luften och satte henne i sitt knä och sa: Det kan jag göra men det kan ta lite tid plus att din mamma inte kommer att hinna bli frisk. Flickan tackade gud och sa: Kan inte min mamma hinna få en sista önskning innan hon dör. Då sa gud: Ja det får väl bli så, och sänkte ner flickan ner på marken.
Mamman fortsatte att bli sjukare och sjukare tills några år senare som hon sa till sin dotter: Du vet att jag snart dör, men bli inte ledsen för det. Flickan sa till sin mamma: Du kommer få en sista önskning innan du dör, och då sa mamman: Det enda jag önskar är att du får ett långt och framgångsrikt liv. Och nästa morgon dog hon.
Då gick flickan till samma plats som innan och sa: snälla gud kan jag få prata med dig, snälla.
Gud Hissade upp henne på samma sätt som innan och frågade: Vad är det du vill? Då sa flickan: Jag har precis fyllt nitton år och behöver en kille, kan du leta upp någon åt mig? Gud visade en bild på en kille och gav henne en karta och ritade ett rött kryss på kartan och sänkte ner henne igen. Flickan följde kartan och såg strax en liten villa och flickan började leta och efter bara några minuter kom han. Flickan friade och han svarade ja och inte långt därefter gifte de sig.
Killen blev sjuk efter några månader men han var bara sjuk en vecka.
Samma dag som killen blev frisk gick flickan till gud och sa: Hej gud jag behöver din hjälp. Gud hissade upp flickan igen. Då sa flickan: När blir världen fri från sjukdomar. Då svarade gud: Imorgon. Och gud hissade ner flickan igen och hon sprang hem igen.
När flickan blev 27 fick de sin första unge som de döpte till Emelie.
Efter ett år födde de sitt andra barn som fick heta Stina.
Efter två år födde de sitt sista barn. Det blev flickans favorit och henne döpte de till Filippa.
När de växte upp var Filippa avensjuk på Emelie och Stina som var alltid bäst på allting, tyckte Filippa.
En dag när Stina och Emelie var i skolan tog flickan med sin yngsta dotter och sa: Om du känner att du har det svårt, gå då till denna platsen och säg så här: snälla gud jag behöver din hjälp så ska allt ordna sig ska du se. Filippa tackade sin mamma och gick hem.
Då hade Emelie och Stina kommit hem. Då frågade Stina: Kan vi få veta? Snälla. Nejnej det får ni inte, svarade flickan. Filippa gjorde som sin mamma hade sagt. Och de levde lyckliga i alla sina dar!




det var hela, men den är ju skriven för 3 år sedan.

den va kort men ett lyckligt slut

som sagt, jag var tre år yngre då.